Hur känns det att vara hemma?

 
 
Nu är det tre veckor sen jag tog farväl av Australien. Känns som evigheter sen. Att vara hemma känns väll bra, men inget annat än promillevägen till Ardala och Teglaskolan är förändrat i Skara. På Ica är det samma stamkunder, det är samma rutiner här hemma som innan jag åkte, samma tjat, samma ståhej. Fortfarande samma folk man hälsar på och alla ställer frågan: Hur känns det att vara hemma? Nej, jag ska vara ärlig. Jag trivs bra hemma, känns tryggt här och man vet var man har allt. Man slipper bo i ryggsäcken och man slipper oroa sig om pengar, boende, transport osv. Man är HEMMA. Dock pratade jag och Lisa om, om vi skulle få ett andra års visum i handen idag, hade vi nog tagit våra ryggsäckar och åkt igen i morgon. För Australien är ett så himla härligt land. Vi har ju bara sett en bråkdel av allt som finns att se. Tillexempel en hel kust till. Tillbaka ska jag, någon gång i livet. Och sedan ännu längre bort till Nya Zeeland. Men nu det närmaste måste jag tjäna ihop allt jag har spenderat, pust. Vi får se vart det bär hän efter det. 

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: